Asagudarna

 

Asagudarna var de gudar man trodde på under vikingatiden. Det är de gudar som vi dagsläget brukar beskriva som den nordiska mytologin. Vikingara trodde att det fanns olika nivåer av liv. Människorna bodde på jorden som kallades Midgård. Gudarna hade sin plats uppe i himlen vid vad som kallades för Asgård. Därav namnet asagudarna. Asgård lågt högt uppe i himmelen och förenades med jorden via en bro vid namn Bifrost. Denna bro gick från underjorden hela vägen upp till Asgård förbi Midgård. Bron syntes för vikingarna ibland i form av en regnbåge men kunde aldrig nås av dem. Uppifrån iakttog de nordiska gudarna vad som försegicks nere på jorden. Likt den grekiska mytologin skyddade gudarna människorna från de onda jättarna.  Det är tack vare gudarna som vikingarna kunde så och skörda. Att barn kom till var även det gudarnas förtjänst. Deras roll i vardagen var stor och vikingarna trodde på dessa gudar. Man uppförde tempel i deras ära där Uppsalas tempel kan vara bland de ökändaste som fanns. Idag står det en kyrka på templets plats. Allmänt trodde människorna att allt som hände på jorden var gudarnas verk. Likt många andra religioner på den tiden. Allt ifrån att solen gick upp eller att den gick ner var deras förtjänst. Ebb och flod skedde tack vare nio stycken kvinnliga jättar som malde på Grotte som var en form av hävstång eller kvarn. Som även öppnade underjorden. Yggdrasil var det man idag kallar för världsträdet som sträckte sig från underjorden upp till Asgård. Detta var tillskillnad från bifrost osynligt  för det mänskliga ögat.

Det var Oden den visaste och äldsta asaguden som såg till att människan kom till. Det var han och hans två bröder som gav liv till oss människor. Att månen lös var också det gudarnas förtjänst. Han bodde i Valhall som var den stora borgen i Asgård. Det var hit man kom man man dog en vikingadöd. Som stamfader till alla gudar ansågs Oden vara den mäktigaste av de alla. Han var även den visaste då han förvärvat all visdom från vishetenskälla, Mimers brunn. Denna vaktades av Mimer och fick dess namn av honom.  Hugin och Munin som många har hört talas om var Odens två korpar som hjälpte honom att bevaka alla världar. De fungerade lite som en underrättelsetjänst gör idag och rapporterade allt till Oden. Oden hade även en häst med åtta ben vid namn Sleipner som han kunde rida över himlen med. När det var dags för strid bestämde Odens valkyrior vem som skulle klara sig och vem som skulle dö. Naturligt nog tillbad man därför Oden om kraft innan varje slag. Med det här i åtanke är det inte konstigt att man ansåg att Oden var lite av gudarnas gud. Men Oden var inte den ende guden man tillbad.
Hans son Tor var kanske mest känd för sin hammare Mjölner. Även idag kan man köpa denna symbol i turistbutiker. Han vad åskguden och kunde skjuta åska från sin hammare. Många sagor och berättelser finns skapade kring Tor då han ofta var ute på äventyr. Stark, modig och utan rädsla ska han ha slagits mot de elaka jättarna. Likt en superhjälte idag hade han ett starkhetsbälte som gav honom extra mycket kraft. Till skillnad från sin far Oden hade han inte en häst men två bockar som drog hans vagn över himmelen. När åskan drog fram över Midgård visste man att Tor var i farten.

I mytologin ansåg man att alla jättar var elaka. Till och med Loke som var jätten som Oden och Tor trodde var snäll och som bodde i Asgård. Han ansågs av gudarna vara snäll men i själva verket jobbade han för att dra ner gudarna och deras undergång. Förutom Loke kunde man dela upp gudarna i två delar. Oden och Tor hörde till Asagudarna men vissa andra gudar kom från ett annat släkte. Vanernas släkte hette de och Frej och hans syster Freja kom från den sidan. Freja var den vackraste gudinnan och ville man ha en fin skörd vände man sig till henne när man bad. De sägs att det här släktet kom från Odens två bröder. Likt sagan om ringen nämns det även att det fanns Alver och Dvärgar. Men det är långt ifrån alla magiska djur som förekom. Fenrisulven är ännu ett exempel som skulle äta upp solen och månen under Ragnarök som var jordens undergång.

Andra gudar värda att nämna är Frigg som var Odens fru och som hade fött sönerna Tor och Balder. Medan Tor var åskguden var Balder ljusguden som såg till att skydda både Solen och Månen i dess färd över himmelen. Oden hade förutom sina två söner med Frigg även en son med en jätte. Sonens namn var Vidar som beder något i still med ”han från skogen”.  Men det tar inte slut där. Oden hade ännu en son med en annan jätte som hette Brage. En gud som gillade att supa och sjunga enligt mytologin. Tydligen var alla sångare och poeter av hans härkomst. Njord var havets gud vilken man bad till innan man gav sig ut till sjös.  Han hade totalt åtta barn däribland Frej och Freja som han fick tillsamans med Skade som i sin tur var vinterns och även jaktens gudinna. Idun som ansågs vara ungdomens gudinna hade även som uppgift att vakta de träd som bar äpplen som gav gudarna sitt eviga liv. När de åt föryngringsäpplena som fanns i Asgård höll gudarna sig unga. Det var ett viktigt uppdrag Idun hade då många försökte stjäla dessa äpplen.

Jordens undergång hette i asatron för Ragnarök. Ordet består av två ord. Ragnar och rök. Ragnar betyder något i stil med frammana och trolla medan rök betyder utveckling, öde eller ursprung. Det var redan förutspått att det skulle ske och skulle avgöras genom en sista strid på jorden. Naturkatastrofer banade väg för den här striden där Gudarna skulle dö. Oden och Tor var med bland de som skulle stupa. Jorden skulle svämmas över likt texten i gamla testamentet. Tillslut skulle världen resa sig igen tillsammans med de gudar som överlevt. En man och en kvinna skulle överleva och garantera människans fortlevnad. När ragnarök skulle äga rum är oklart. Någon gång i framtiden men innan det sista slaget skulle ske var dök Fimbulvintern upp. Den såg till att människor dog av svält och ingen skörd kunde samlas in. Samhällets kollaps gick hand i hand med denna utdragna vinter och den slutade med att Fenrisulven som vi redan nämnt äter upp solen och månen.

Asagudarna har på sistone präglat många serier, böcker och Hollywood filmer. Bland annat har vi Sagan om Ringen trilogin som både är bok och numera film. Bilbo är även det en bok och film skriven av samma författare som även den tagit inspiration från den gamla Asatron. Dvärgar, älvar och magiska krafter kan alla spåras till Asatron. Självfallet är det inte den enda inspirationen men även namnen i på vissa ställen i och saker i filmerna tros ha inspirerats av vikingatiden. Även filmen Thor har sin grund i asatron. Nu är filmen egentligen en populär tidningsserie men även den har sin grund i den nordiska mytologin och Ragnarök.

Att studera Asatron och Asagudarna är både spännande och fascinerande. Det visar även vikingarnas förmåga att skriva berättelser och tolkningar av vad de som de uppfattade som verklighet. Även om vi ser allt detta som en saga är det spännande att se hur de såg världsbilden och förklarade alla olika fenomen som de observerade.